.

Med paranoida tankar, vanföreställningar och skräck.

Jag har ingen kontroll över min hjärna längre.

Har ingen kontroll över något.

Försöker läsa för att slappna av, men boken skrämmer mig. Boken så långt ifrån verklighet triggar igång min rädsla.

Jag vet att jag har fel, att det är skevt, absurt och långt ifrån verklighet.

Men min hjärna tvingar mig ändå att tro på det här. På alla föreställningar om världen, på allt det paranoida och på alla hundratals idéer jag har fått för mig.

Jag har varit sjuk, jag har varit så så sjuk.

Men aldrig så sjuk i huvudet som nu.

Det här skrämmer mig och jag vet inte hur länge en människa kan orka.

Iallafall inte utan att bli inlagd.

Jag har panik över hur skevt allt är, hur begränsad jag är i mitt liv. 

Jag har bara en fråga till läkaren.

Vad är den absolut bästa medicinen mot det här? Jag vet att allt är olika för alla men vad är den mest kända,  med mest positivt resultat? Jag behöver något, något som tar bort det här.

Tror ni att terapi räcker så har ni fel.

Jag vet, vet att många är emot medicin, och tycker att världen är bättre utan psykofarmaka - men lev ett tag i mitt huvud, och förstå att det fungerar inte så.

Jag är ute efter att överleva. Och det gör jag inte utan medicin.

Inte nu.

Åter till ämnet om mitt skräckfilmsliv.

Jag orkar inte lista, skriva ned här vad som pågår i mitt huvud, hur jag tänker.

Onödigt att få er sjuka bild av mig att spädas på.

Men skämt åsido.

Det är för mycket. För rörigt. För overkligt och osannolikt. För fel för friska hjärnor att acceptera.

Gud jag är så sjuk just nu. Skov - depressivt, eller ja medelsvår depression är det väl klassat som i detta ögonblick.

Paranoia och vanföreställningar som tidigare skrivit. Extrem social fobi/ångest.

Det är inte mycket jag klarar. Lite om jag biter ihop så hårt jag kan. Det enda som är lite dämpat är tvången. 

Detta plus så mycket mer.

Jag är på gränsen till att gå under och jag förstår inte själv hur jag orkar.