.

Från och med imorgon och en vecka framöver gästar jag ett instagram-konto med inriktningen psykisk ohälsa.

Det ska bli läskigt men kul, jag tycker ju om att skriva.

Men vilken press man får på sig, att uppdatera någon gång om dagen i en vecka, varje dag liksom. Det är inte som på bloggen där jag kan göra lite som jag känner.

Men jag ska göra mitt bästa, för att få fram hur jag känner och mår, hur jag ser på min psykiska ohälsa.

Så ja, det ska bli intressant.

Att få dela med sig till människor som är intresserade av att både lära sig mer och se hur andra som mår ungefär likadant hanterar och upplever saker och ting.

Svårt att beskriva, men jag är lite nervös.

 

Är ensam hemma just nu, Robin är i skogen och vandrar med hunden och andra hundar.

Vet att jag har så mycket jag borde göra, städa plocka diska lite lite disk, få undan saker helt enkelt.

Men jag kan inte ta mig för att göra något. Vill helst bara sitta här och tyna bort.

 

Benzon försvinner mer och mer ur kroppen, jag känner det. Men jag känner även att det finns ångest kvar, ångest som jag inte vet hur vi ska få bukt med.

Jag har verkligen ingen aning - när dom tagit bort det enda ångestdämpande som verkligen hjälpt, för att det är som ett gift, vad finns kvar då att välja på?

Jag vet inte jag.

 

Jag hoppas på läkarmöte i mitten av augusti men är väldigt tveksam till om jag kommer att få det.

Är glad att dom har prioriterat Robin iallafall, för det är något som verkligen behövs.

Han har tid på torsdag, och jag hoppas att dom kan hitta något sätt att skapa positiv förändring.

Håller alla tummar och tår, för här hemma är det inte roligt just nu.

Han mår otroligt dåligt, otroligt otroligt, och orkar inte med någonting, jag försöker att peppa och kramas och pussas men jag vet att det inte hjälper.

Måendet är för stort för att pussar och kramar ska kunna lösa något.

Så ja, herregud vad jag ber till högre makter att dom får bukt på det här nu.

Det här som känns helt omöjligt efter alla dåliga läkare och läkarmöten.

Jag riktar min tro framåt, lägger min tilllit på den här läkaren, som jag faktiskt tycker är bra.

Som jag faktiskt har positiva erfarenheter av.

Snälla någon, låt det här bli bättre.

 

Allt är lite rörigt just nu, jag har mycket att tänka på och balansera med i huvudet.

Jag skriver med människor på instagram, är både rädd att lära känna människor, eftersom jag måste berätta om mig själv och försöka att komma ihåg att svara, svara saker jag känner mig bekväm med och inte blir orolig för ska verka konstigt eller liknande.

Det är krångligt, men så otroligt kul. Kul att prata med olika människor med olika erfarenheter och personligheter. Alla är så fina och bra. Smarta och kloka.

 

Jag pratar med en tjej som är medium, så himla omtänksam och bra, verkligen intressant att prata med och höra om hennes upplevelser. Hon skickar healing och hur tveksamma människor än må vara till detta så uppskattar jag det till tusen.

För det behövs.

Vi behöver all hjälp vi kan få.

 

Gud, jag tappar bort mig gång efter gång i det här inlägget, minns inte vad jag skrev i början ens.

Det verkar bli så rätt mycket det senaste.

Jag är väldigt ofokuserad.

Rörig.

Knas.

 

Nu får jag väl avsluta ändå.

Instagram kontot jag ska gästa heter för övrigt insta_bilitet

och jag tror att det kan bli riktigt spännande.